1 Ett mediedrev inbegriper omfattande intensiv rapportering
2 med personfokuserade anklagelser om normbrott som karakteriseras som en skandal
3 där flera dominerande redaktioner deltar i minst en vecka
4 med samma perspektiv och dramaturgi och där
5 utgången är oviss (som i en brottsroman).

Definitionen av ett mediedrev används av forskarna Sigurd Allern och Ester Pollack för att beskriva den politiska skandalens gestaltning i medierna. Ester Pollack är docent i journalistik vid Stockholms universitet och har, tillsammans med professorn i journalistik Sigurd Allern, varit redaktör för två böcker om politiska skandaler. Dessa behandlar bland annat mediedrevets dramaturgi.

”Drevet” kan ses som ett drama, som byggs upp och underhålls i ett samspel mellan medier och olika källor.

ester pollack

Ester Pollack, forskare i journalistik. Foto: Stockholms Universitet

– Ganska fort enas man om vad som hänt och slutar att söka efter källor som ger alternativa perspektiv, berättar Ester Pollack om hur medierna följer varandra i vad som kan beskrivas som en klappjakt.

”Själva metaforen är tagen från jaktens sfär: ett drev är en jakt där människor och jakthundar spårar upp och driver viltet mot jägaren – eller som förr i tiden, mot ravinen och stupet”, skriver hon i boken ”Skandalenes Markedsplass” (Allern & Pollack, 2012).

När rummet för ”avslöjandet” är etablerat sänks nyhetströskeln rejält, förklarar Ester Pollack. Drevet flyttar från nyhetssidorna till opinionsjournalistikens ledare och insändare. Det blir en runddans i medierna där skribenter klipper och lånar från varandra. Inte så mycket nytt journalistiskt material kommer till.

– På så vis får man uppfattningen om att det finns mer innehåll i saken än det egentligen gör, förklarar Ester Pollack och ger exempel från drevet mot Håkan Juholt, som pågick i över ett halvår med skiftande intensitet.

I efterhand kunde man se att läckor från Juholts eget parti eldade på drevet. Inom politiken kan skandalisering vara ett vapen i en maktkamp.

– Det är ”sovande björnar” som väcks, som vill hämnas eller som strider om makten.

En stor nordisk studie av medierade politiska skandaler mellan 1980 och 2009 (Allern & Pollack 2012) visar att antalet politiska skandaler tredubblades under det sista decenniet. Den typ av skandaler som ökar mest är de personfokuserade skandalerna. Dessa blir ofta till mediedrev av moralisk karaktär.

– Personifierade skandaler bygger på imperativet att man ska leva som man lär. Ofta handlar det då inte om lagbrott, utan om brott mellan lära och liv.

Personen som drevet riktas mot avhumaniseras; det blir en slags karaktärsdöd, berättar Ester Pollack.

– Det är vanligt att människor överges när ett drev har kommit igång. Personer som har varit med om det här berättar att de blev fruktansvärt ensamma.

Det finns några olika faktorer som gör att ett drev kan komma av sig. En sådan kan vara att personen som är utsatt för drevet har en stark ledning som står upp för honom eller henne. Ester Pollack säger att det ligger gruppsykologi bakom fenomenet. Mediedrevet är ett kollektivt beteende.

– Med sociala medier har det naturligtvis kommit ofantligt många fler kanaler. När ”drevet går” sker en repetition på alla tillgängliga plattformar och intensiteten upplevs, både av publiken och den berörde, som väldigt stark.