DET PASSERANDE
Insvept i vardaglighet ger dig det outgrundliga ett helt liv. Ni har mötts förut: i världens begynnelse,
när du var löftet i allt det som bara var tid.
Nuet slänger sitt eldklot genom dina sinnen och kallar det vid ditt namn. Dina ord ligger magnetiska i
ditt oerhörda hjärta. Men snart kommer tillvaron utan tid: löftesgivaren har gett dig gåtan, som därefter
blir allt.
DU SKA LYSA
Du ska lysa av Lammets blod,
du nattens sol som kallas tröst
och dagarna ska sky dig och din klarhet
som genomskådar deras dunkla glans
Sjuhövdad står världen och måttar efter ditt liv
Men ur öppnade evigheter
strömmar hoppet fram
De obegråtna, de skydda, de otröstliga
tvättar sina händer i dina böljande strålar
KYRIE
Jag står som ofödd framför Dig
och som med 100 år av tillkortakommanden.
Kyrie eleison.
Lyfter min levnad som ett skadskjutet djur
och tystnar av ljudet från tusen heliga röster.
Christe eleison.
De jag älskar drar jag fram ur mitt hjärta
och ber Dig att skona dem.
Kyrie eleison.
Ber Dig visa barmhärtighet för all den helighet
som en människa kan nudda.
Christe eleison.
Jag är ännu ofödd ur min skuld
och dagarna brinner runtom mig.
Kyrie eleison.
De jag älskar är sårbara som sekunden i seklet
och starka som den dånande heligheten.
Christe eleison.
Herre, förbarma Dig över vår kamp
mot skorpionernas dolda nästen.
Kyrie eleison.
Källorna klämtar med sina klockor:
natten är här och den är genomskinlig.
Christe eleison.
Jag går från ett väldigt berg
till gröna fält och ljusa bäckar.
Kyrie eleison.
