En skogsbrand större än någon i mannaminne, en bilresa med samtal om den största synden, en försiktig skogsexpert, en vandring i Ojnare med en trädkramare, ett brev från en aktivist, ett samtal med en ärkebiskop. Sofia Lilly Jönsson söker efter naturens betydelse i skogsbrandens spår och klimathotets tid.
Blog archives
Men synden skulle snart visa sig vara det mest reella som finns. Den är verklig, ja fysiskt upptäckbar, och vi älskar den. Mest av allt älskar vi egenrättfärdigheten som får oss att glänsa och glittra likt stjärnor på nattsvart himmel och kasta vår strålglans över små förkrympta maskmänniskor.
"Först ville jag hämnas. Först hatade jag dem. Men sedan tänkte jag på det som Jesus sa på korset, ”Fader förlåt dem, de vet inte vad de gör”. Och tänkte att jag måste förlåta". Så säger Riadh från Mosul i ett samtal med prästen Miriam Wredén Klefbeck och en grupp människor som alla är födda och uppvuxna i kristna familjer i Irak under 50- och 60-talen, och som kommit till Sverige som flyktingar under 2000-talet. De har upplevt Baath-regimen under Saddam Hussein, kriget mot Irak, USA:s invasion och olika former av utsatthet på grund av sin kristna tro. Vad gör man med erfarenheten att någon syndat så grovt mot en att man måste fly sitt land?
Jan Hemmers utvecklingsroman En man och hans samvete från 1931 handlar om prästen Strang och om vem som är skyldig till det onda, en fråga som plågat Strang så länge han minns. Eva Fjellander återger i denna litterära essä Strangs öde och beskriver hur Hemmer visar att frestelsen föder lidande till kropp och själ, men också att synden i ett krigsläger får prästen att upptäcka alla goda handlingar som finns mitt i nöden. Prästen ser helvetet – men han ser också himmelens strålar i det.
Hos kväkarna är svaret på frågan om vår mörka sida att människan har alla möjligheter att ta emot och tolka Guds tilltal, men att hon själv måste inse detta och öva sin förmåga. I stället för att poängtera människans brustenhet och misslyckanden finns i kväkarnas syn på människan ett envetet försvar av människan som förmögen att avläsa Guds tilltal varhelst detta är tillgängligt, det vill säga överallt.
Cathrin Monell är född 1974 och bor i Göteborg.
Lisbeth Nilsson föddes 1932 och bor vid Högklint, några kilometer från Visby.
Varför sysslar inte medierna med de frågor som är aktuella för kyrkan, frågade sig Evangelium i ett seminarium under årets Almedalsvecka - tycker journalisterna att kyrkan är tråkig? Och svaret från seminariedeltagarna blev: kyrkan är inte sjukt tråkig men det kan verka så på håll.