Nummer 8

#8 Synden
Är arvsynden identisk med människans fördärvade natur, substans och väsen, ja, rent av med den högsta och förnämsta delen av hennes väsen, nämligen den förnuftiga själen själv i dess högsta gestalt och potens?

Eller finnes det en åtskillnad ännu efter fallet mellan människans substans, natur, väsen, kropp och själ å ena sidan och arvsynden å den andra, så att naturen är ett och arvsynden ett annat, som vidlåder den fördärvade naturen och fördärvar densamma?

"Ett virrvarr av svarta granar…"

•••

En skogsbrand större än någon i mannaminne, en bilresa med samtal om den största synden, en försiktig skogsexpert, en vandring i Ojnare med en trädkramare, ett brev från en aktivist, ett samtal med en ärkebiskop. Sofia Lilly Jönsson söker efter naturens betydelse i skogsbrandens spår och klimathotets tid.

Angående synden

•••

Men synden skulle snart visa sig vara det mest reella som finns. Den är verklig, ja fysiskt upptäckbar, och vi älskar den. Mest av allt älskar vi egenrättfärdigheten som får oss att glänsa och glittra likt stjärnor på nattsvart himmel och kasta vår strålglans över små förkrympta maskmänniskor.

Såsom ock vi förlåta

•••

"Först ville jag hämnas. Först hatade jag dem. Men sedan tänkte jag på det som Jesus sa på korset, ”Fader förlåt dem, de vet inte vad de gör”. Och tänkte att jag måste förlåta". Så säger Riadh från Mosul i ett samtal med prästen Miriam Wredén Klefbeck och en grupp människor som alla är födda och uppvuxna i kristna familjer i Irak under 50- och 60-talen, och som kommit till Sverige som flyktingar under 2000-talet. De har upplevt Baath-regimen under Saddam Hussein, kriget mot Irak, USA:s invasion och olika former av utsatthet på grund av sin kristna tro. Vad gör man med erfarenheten att någon syndat så grovt mot en att man måste fly sitt land?

En man och hans samvete

•••

Jan Hemmers utvecklingsroman En man och hans samvete från 1931 handlar om prästen Strang och om vem som är skyldig till det onda, en fråga som plågat Strang så länge han minns. Eva Fjellander återger i denna litterära essä Strangs öde och beskriver hur Hemmer visar att frestelsen föder lidande till kropp och själ, men också att synden i ett krigsläger får prästen att upptäcka alla goda handlingar som finns mitt i nöden. Prästen ser helvetet – men han ser också himmelens strålar i det.

Förmågan att avlyssna Gud behöver övas upp

•••

Hos kväkarna är svaret på frågan om vår mörka sida att människan har alla möjligheter att ta emot och tolka Guds tilltal, men att hon själv måste inse detta och öva sin förmåga. I stället för att poängtera människans brustenhet och misslyckanden finns i kväkarnas syn på människan ett envetet försvar av människan som förmögen att avläsa Guds tilltal varhelst detta är tillgängligt, det vill säga överallt.

Ny poesi

Ingång till konsten

•••

Träd som dött och fallit / av ålder kallas lågor. / Det är väl för att de ligger. / Men det som multnar / brinner egentligen bara / långsammare / så de där liggande / döda träden / är ett slags / kalla, fuktiga lågor.

Göran Greider ger en diktkommentar till konsten i numret: Simon Bergs foton från den stora skogsbranden i Västmanland sommaren 2014.

Predikan

Predikan: Henric Schartau

•••

Vårvintern 1792 höll Henric Schartaus en provpredikan för tjänst i Köpinge och Lyngsjö församlingar. Han fick den inte, men blev året därpå förste stadskomminister i Lund. The rest is history: Schartaus predikokonst och lära var ett tydligt stråk i en väckelse inom kyrkan med ekon kvar i vår tid. Domspredikant eller omsorgsfull själavårdare - om Schartau växlar åsikterna.

En härlig tröst för botfärdiga syndare

•••

Men nu ställer jag samma fråga till dig som Jesus ställde till den sjuke i Betseda: Vill du bli frisk? Ty ditt samtycke fordras, fast du själv inte kan bidra till boten för din själ. Vill du bli frisk, så skall du veta att Jesus vill göra dig frisk. Han kan det också, ty han är Gud. Han har botat många tusen lika eländiga och fördärvade som du.

Kritik

Förlåtelse

•••

Hur förlåtelse är möjlig är nog den vanligaste frågan Desmond Tutu får. I boken "Förlåtelse" ger han och dottern Mpho Tutu svar. De menar att förlåtelse är något som är nödvändigt och möjligt eftersom ingen människa föds ond. Boken riktar sig både till den som vill förlåta och till den som vill förlåtas. Emelie Hjerth ser "Förlåtelse" som en god medvandrare på resan mot förlåtelse för den som har tagit det första steget, att vilja.

Bödeln & Dvärgen

•••

I våras kom en nyutgåva av Pär Lagerkvists roman "Bödeln" på Brombergs förlag och i augusti gav samma förlag ut romanen "Dvärgen" igen. I en läsning av de två romanerna reflekterar Mats O Svensson över Guds bortvändhet, mänsklig ensamhet och ondska. Trots att Pär Lagerkvist i vuxen ålder förlorade den pietistiska tro han växte upp med är det få författare som har ägnat sig mer åt Gud än han.

Och Gud skapade människan

•••

"Och Gud skapade människan" är en ny samling noveller med utgångspunkt i spänningen mellan de gamla bibeltexterna och vår tids frågor. Även om samlingen spretar lite väl mycket för Evangeliums recensent är två noveller starkare än de andra. Kristian Lundberg ställer frågan i fokus, inte en svulstig berättelse, och Johanna Nilsson lyckats leka med berättelsen utan att den flyr iväg.

Novelltävling: Barnet