Läs mer >>
Seendets Gud bjuder oss in att ana det heliga. I nattvardens sakrament ryms himmelen på jorden och handen som räcker blir förmedlare av det heliga. Men om handen inte räcks? Då kvarstår endast en illusion om närvaro.
Konsten i numret skildrar en estetisk brytningstid sent i det klassiska måleriet och i fotografins barndom, då kameran förtrollade och penseln ville måla fram sanningen.
Författarna till Kärlekens väg söker efter en mystisk förståelse av djuren, som ofta stått att finna i de bibliska texterna och i konsten. I gemenskapen med dessa hemlighetsfulla varelser kan vi ana Skaparen och livet självt.
Franciskus av Assisi liv och gärning fortsätter att inspirera kristna till ett liv i efterföljelse. Madeleine Dahl har läst en ny bok om tiggarmunken där läsaren kommer Franciskus nära.
Spegelblanka sånger och påvlig högtidlighet i skotten James MacMillans musik får Björn Malmehed att släppa allt han har för händer och lyssna andlöst.
Själavårdsromanen är en alldeles särskild genre där den nödställde får andliga redskap att gå från mörker till ljus. Allan Willny lyckas bara delvis med en spännande men lite för smärtfri historia.
På det nordiska koralseminariet i Lund finns en unik seminariekultur som kombinerar folkbildning, underhållning och spetsforskning.
När Kerstin Norborg förlorade orden sökte hon sig till musiken, och från den till poesin och vidare till romanen. I detta nummer gör vi en närläsning av hennes författarskap med ett samtal, en läsecirkel och en nyskriven novell.
Med upplysningen försummades gudstron och kanske upplevelsen av tillvarons hela mystik. Trollens och oknyttens intåg i konsten i vår tid kan vara tecken på en längtan efter djup i tillvaron.
Kan vi finna en teologi och etik kring arvsynden – med avstamp i en luthersk tradition – som framstår som rimlig idag? Den frågan ställs i nya boken Utanför paradiset.
Moderniteten befriade människan och bemyndigade henne. Men avförtrollningen lämnade individen ensam och tomhänt, utan intellektuellt skydd mot livets prövningar. Konsten ger myten rum.
I Brott och straff på Uppsala stadsteater ligger tyngdpunkten på Raskolnikovs mänsklighet. I en dialogrecension finner recensenterna paralleller till nazismens banala ondska.
Det som aldrig skulle berättas ropar efter att berättas och trasslet, döden och inbillningskraften ger aldrig författaren ro. Andreas Ottosson har läst Per Olov Enquists självbiografiska Liknelseboken.
Frågan om kyrkans ansvar i mötet med flyktingen har blivit alltmer aktuell. Emma Svensson förklarar varför fokus måste skiftas från individens uttryck till trons kontext i ursprungslandet.
Att låta skarpa gränser avskilja vetenskap från religion anses av många forskare vara ett förlegat synsätt. Idag upphör de strikta gränserna mellan naturligt och övernaturligt och fram träder en ny, komplex och återförtrollad värld.
Vampyren är en aristokrat som dricker blod och skänker evig död, motsatsen till Jesus. Johan Karlemo har spårat kristen symbolik i skräckkulturen och en längtan efter Gud i vampyrens omvända liturgi.
Att studera sin historia gör människan rustad för framtiden. Den laestadianska väckelsen är bärare av många tidlösa erfarenheter som ger nödvändiga insikter för kyrkan idag.
”Vår tid präglas av rationalisering och intellektualisering, och framför allt; avförtrollningen av världen” - Max Weber
Det heter Björkvägen men är något annat, mörkare. I novellen Eskimåprofet tecknas fragment efter en förtrollad värld, en trädgård med blodröd fuchsia och lejongap. Varför har pappa så många berättelser och mamma bara två?
Vi sysslar inte längre med att kollektivt blidka gudar som annars straffar oss, vår familj och vårt samhälle. Men vi försöker ändå blidka de krafter som vi inte kan överblicka och kontrollera.