Dagens debatt kring Svenska kyrkans nyvalda ärkebiskops tro skulle om teologen Emilia Fogelklou fått sin vilja fram ha handlat mindre om dogmatiska sanningar och mer om den levande trons politiska konsekvenser, skriver Petra Carlsson.
Dagens debatt kring Svenska kyrkans nyvalda ärkebiskops tro skulle om teologen Emilia Fogelklou fått sin vilja fram ha handlat mindre om dogmatiska sanningar och mer om den levande trons politiska konsekvenser, skriver Petra Carlsson.
I stunder av sorg och ångest är det inte barnatro vi behöver utan tillåtelse att resignera, skriver Staffan Fredén i denna essä över Johann Sebastian Bachs Matteuspassion. I en närläsning av verket får vi följa med in i musikens fraser och toner.
Orden i en text representerar företeelser och begrepp, men de är i sig själva ”bara” ord. Meningen skyms bakom texten, skriver litteraturforskaren Anna Greek i en essä om läsning, mening och att läsa Bibeln i sammanhang.
I en essä om Torgny Lindgrens bibelparafraser visar John Sjögren hur en tro på bokstaven som en vidgare av mening, aldrig som en slutare och hämmare, präglar Lindgrens hela författarskap.
Anders Stenström har upptäckt att något inte är som det ska med Herrens bön i NT ’81. Hur kan vi ha förlåtit dem, om de fortfarande står i skuld hos oss? I denna lärda och roliga essä ställs frågan om det helt enkelt handlar om ett misstag i översättningen.
Seendets Gud bjuder oss in att ana det heliga. I nattvardens sakrament ryms himmelen på jorden och handen som räcker blir förmedlare av det heliga. Men om handen inte räcks? Då kvarstår endast en illusion om närvaro.
Med upplysningen försummades gudstron och kanske upplevelsen av tillvarons hela mystik. Trollens och oknyttens intåg i konsten i vår tid kan vara tecken på en längtan efter djup i tillvaron.
Moderniteten befriade människan och bemyndigade henne. Men avförtrollningen lämnade individen ensam och tomhänt, utan intellektuellt skydd mot livets prövningar. Konsten ger myten rum.
Frågan om kyrkans ansvar i mötet med flyktingen har blivit alltmer aktuell. Emma Svensson förklarar varför fokus måste skiftas från individens uttryck till trons kontext i ursprungslandet.
Att låta skarpa gränser avskilja vetenskap från religion anses av många forskare vara ett förlegat synsätt. Idag upphör de strikta gränserna mellan naturligt och övernaturligt och fram träder en ny, komplex och återförtrollad värld.
Vampyren är en aristokrat som dricker blod och skänker evig död, motsatsen till Jesus. Johan Karlemo har spårat kristen symbolik i skräckkulturen och en längtan efter Gud i vampyrens omvända liturgi.
Vi sysslar inte längre med att kollektivt blidka gudar som annars straffar oss, vår familj och vårt samhälle. Men vi försöker ändå blidka de krafter som vi inte kan överblicka och kontrollera.
Prästens absoluta tystnadsplikt innebär att inget, inte ens om det gäller livet, får avslöjas av det som sägs i själavård och bikt. I tre artiklar ges perspektiv på tystnadspliktens problem, på telefon…
Ordet ”folkkyrka” bildar en oemotståndlig kombination, men redan ungkyrkorörelsen hade olika syn på vad det betyder. Dag Sandahl ger en introduktion till några centrala personer och diskuterar en ny avhandling om Einar Billing.
Vi kan ana rötterna till dagens prästämbete i bibliska texter och vår kunskap om historien. Bim Berglund gör en exegetisk exkursion till den tidigaste kristna kyrkan.
Varför skola mänskor strida? I en läsning av tre teologers mariologier finner Gunvor Vennberg en möjlig väg för Svenska kyrkan till en monastiskt inspirerad enhet.
Sockenprästen hade stor makt över sina församlingsbor under 1800-talet. Det märks i romanen från den tiden där prästen är en flitigt förekommande figur som kan göra människorna både gott och orätt. Eva Fjellander ger en ingång.
Sedan Ingmar Bergmans tvivlande Tomas i Nattvardsgästerna (1963) har både filmprästerna och filmen som medium förändrats. Sofia Sjö ger en bild av hur dagens nordiska film använder prästen för att gestalta ont, gott, tro och tvivel.
Vad betyder det för kyrkan om kulturarvet innebär att hon blir fången i museimontern? Museologen Helena Wangefelt Ström skissar några ögonblicksbilder.
I Stockholm döps 70 procent av barnen i rikare kommuner medan de fattigare kommunerna har dopfrekvenser mellan 55 och 60 procent. Börjar det bli en klassfråga att vara medlem i Svenska kyrkan?
Fädernas kyrka är namnet på Sverigedemokraternas kyrkopolitiska gren, efter psalmen från början av 1900-talet. Jan Eckerdal gör en ecklesiologisk läsning av ett valmanifest och finner en teologi besynnerligt utan en himmelsk framtid.
Den nya mässmusiken är ett grästoppsförslag ’för vanliga kantorer’ i stället för ett gräsrotsarbete ur församlingarna. En musikalisk analys visar på pianomässighet i sången och väcker frågor om uppdraget.
När fler än någonsin tar nattvarden måste formerna för mässan förändras. Det nya handboksförslaget har väckt bestörtning när syndabekännelsen blir valbar. Mikael Löwegren ger en bakgrund.
Samarbetet mellan kyrkoarvsfrågor och kyrkans specifika verksamhet behöver stärkas så att inte Svenska kyrkan på ett oreflekterat sätt upprepar bodelningen mellan religion och sekulär kultur. Jonas Lundblad skärper begreppen.
Ett radikalt åtskiljande av ”nu” och ”då” gjorde historien till något att vilja bevara. Så uppstod bilden av ”Sverige på den gamla goda tiden”, och den moderna idén om ett kulturarv.
Dagens människor är inte mindre religiösa, utan religiösa på ett annat sätt. I religionssociologen Linda Woodheads begrepp ”Old style” och ”New style” hittar Marta Axner ord för att beskriva sin upprördhet.
Frågan om församlingsstrukturerna är lika aktuell i Finland som i syskonkyrkorna i Sverige och Norge. I första numrets långa essä diskuterar Björn Vikström, biskop i Borgå, utvecklingen i Finland med utgångspunkt i några aktuella undersökningar.