Pär Parbring

Pär Parbring

Pär Parbring växte upp som katolik i EFS-byn Skråmträsk utanför Skellefteå, men konverterade under teologistudierna. Han prästvigdes i januari 2008 och är präst i Skellefteå Sankt Olovs församling.

Litteratur

Den gamle Adam i en ny tid

Pär Parbring

Nummer 4, publicerad 20 juni 2013

Kan vi finna en teologi och etik kring arvsynden – med avstamp i en luthersk tradition – som framstår som rimlig idag? Pär Parbring tycker att Eva-Lotta Granténs tolkning av arvsyndsläran i boken Utanför paradiset ger en god bild av kristen motkultur, men är onödigt låst vid försöken att vara samstämmig med den dominerande världsbilden.

Sedan några år tillbaka pågår forskningsprojektet Luthersk teologi och etik i ett efterkristet samhälle, med stöd från Vetenskapsrådet. Inom ramarna för projektet har Eva-Lotta Grantén utfört delstudien Ursprung, ofullkomlighet och ansvar, som nu resulterat i boken Utanför paradiset – arvsyndsläran i nutida luthersk teologi och etik. Fokus för studien ligger på läran om arvsynden, med särskilt fokus på synen på barnen.

Grantén tar utgångspunkt i en granskning av Reinhold Niebuhr och Ted Peters, båda lutherska teologer som på olika sätt närmat sig arvsyndsläran. Som grund för studien stipulerar Grantén ett antal kriterier för en ”teologi och etik kring ’arvsynden’ – med avstamp i en luthersk tradition – som framstår som rimlig idag”. Ett första kriterium är att tolkningen av arvsynden måste stå i ett dialogiskt förhållande till samtida teologi och vetenskap. Detta så kallade korrelationskriterium vill hitta en tolkning som inte motsäger den rådande världsbilden, eller i vart fall är begriplig inom dess ramar.

Nästa kriterium handlar om relevansen, och syftar på en mer existentiell sida av förståelsen. Det ska inte bara vara begripligt för nutidsmänniskan, utan också meningsfullt. Det tredje kriteriet fokuserar på en pragmatisk tillämpning av tolkningarna, och vilka konsekvenser det får för synen på barnen.

Grantén utför en historisk granskning av framväxten och utvecklingen av arvsyndsbegreppet, med särskilt fokus på reformationstiden och Martin Luther. Hon ägnar också ett kapitel åt arvsyndens ursprung – när och varför kom arvsynden in i skapelsen? Vad får evolutionsteorin för konsekvenser för arvsynden, när ytterst få längre tänker sig berättelsen om ”fallet” i första Mosebokens tredje kapitel som en historisk händelse? Grantén menar att begreppet även utifrån modern utvecklingsbiologi kan betraktas som meningsfullt, eftersom det fångar upp det faktum att både skapelsen och den mänskliga existensen kan betraktas som ambivalent – alltså bärande på både gott och ont. En korsets teologi, som kan betona Guds närvaro i en ofullkomlig skapelse, ger en viktig nyckel till att göra existensen begriplig.

Stor förtjänst med en breddning

Med hjälp av Niebuhr tittar Grantén så på syndabegreppet. Hur undviker man de två dikena: antingen synen på människan som totalt oförmögen att göra det goda, eller den alltför optimistiska synen på människan själv (eller kulturen) som byggare av det goda. Nyare forskning, framförallt den finska så kallade Mannermaa-skolan, lyfter fram en bredare förståelse av helgelsen och de goda gärningarna hos Luther.

Som probersten används synen på barnen. Grantén vänder sig mot en traditionell luthersk barnsyn, som snarast menat att det odöpta barnet är ont. Samtidigt är en modern romantiserad barnsyn inte heller särskilt realistisk. Barn har från första början förmåga till anknytning till andra – om de ges den chansen. De är lika mycket en del av den ambivalenta existensen som vuxna är. Därför är det enligt Grantén också rimligt att behålla någon form av befrielsebön i dopritualet.

“Samtidigt är en modern romantiserad barnsyn inte heller särskilt realistisk.”

Grantén relaterar på några ställen till den senare debatten kring dopsynen, främst utifrån Anna-Karin Hammars avhandling, Skapelsens mysterium, skapelsens sakrament.11. Hammar, Anna-Karin, Skapelsens mysterium, skapelsens sakrament, Acta Universitatis Upsaliensis 22, 2009. Där intar Grantén en något mer traditionell hållning kring arvsynden. Studien har stora förtjänster i att kunna öppna upp och bredda en diskussion som lätt fastnar i låsta positioner – antingen avfärdande av arvsynd eller ett fasthållande vid åsikter som knappast längre går att upprätthålla. Grantén hade dock vunnit på större språklig stringens. Det blir ofta onödigt upprepande.

Mina främsta invändningar har dock med grundkriterierna att göra: Varför måste egentligen arvsynden vara begriplig utifrån dagens världsbild? Man skulle kunna förstå Grantén som att hon här definierar bort den kritiska eller motkulturella sida som kristendomen burit ända från början. Visst är dagens människor präglade av den empiriska vetenskapens landvinningar, men också av upplysningstraditionens idégods. Grantén hade vunnit på att göra en tydligare distinktion mellan naturvetenskapen och idéhistorien.

Kristendomen utgör i viss bemärkelse en världsbild, och det finns egentligen inget som säger att den måste vara samstämmig med den dominerande världsbilden. Naturligtvis måste den kunna relatera till den, och inte minst också relatera till naturvetenskapen. Ändå upplever jag att Grantén genom detta kriterium tar på sig en tvångströja man inte skulle behöva bära. En god tolkning av arvsyndsläran (som Grantén ju i hög grad gör) är i sig själv till stor del motkulturell, och därför heller inte helt korrelerande med rådande världsbild. Däremot håller jag med om att arvsyndsläran relaterar till den grundläggande mänskliga livserfarenheten. Just därför är alla rykten om dess död kraftigt överdrivna.

 

 

Fotnot: Projektet Luthersk teologi och etik i ett efterkristet samhälle inleddes 2009 med stöd från Vetenskapsrådet. Projektledare är Carl-Henrik Grenholm, professor i etik vid Uppsala universitet. Förutom honom deltar ytterligare sju forskare från fyra olika universitet och högskolor. Eva-Lotta Granténs studie är en av sju planerade studier: Korset och rättfärdiggörelsen; Helgelsens filosofi; Tro, moral och uddlös politik; Luthersk kallelsetanke och livspusslet; Erotik, andlighet och intimitetens omvandling; Vi behöver ingen lag.

 

Utanför paradiset - arvsyndsläran i nutida luthersk teologi och etik

Eva-Lotta Grantén

Verbum, 2013

I Utanför Paradiset diskuterar Eva-Lotta Grantén möjligheten att utforma en modern, luthersk teologi och etik kring läran om arvsynden.

Läs mer
Skriv ut