Projektledaren för kyrkohandboken, Solveig Ininbergs, skickade i går ut ett mejl till alla församlingar i Svenska kyrkan.
Artiklar av Sofia Lilly Jönsson
Institutionen för musikvetenskap vid Uppsala universitet fick den 22 december 2014 en förfrågan av Svenska kyrkan att inkomma med överväganden kring det fortsatta arbetet med den historiska liturgiska musiken i den pågående handboksrevisionen. Evangelium kan i dag publicera institutionens svar.
För att ni ska förstå ungefär vilken kritik handboksförslaget har fått har jag saxat ett axplock från remissvaren förra året, när förslaget hade varit ute i församlingar, på stiftsnivå, men också tröskats av privatpersoner, forskare, organisationer och så vidare som ville ge sina synpunkter.
Nu meddelar musikorganisationerna – Domkyrkoorganisternas förening, Sveriges Kyrkosångsförbund, Föreningen Svenska Tonsättare, Kungliga musikaliska akademien och Kyrkomusikernas Riksförbund – att de drar sig ur samarbetet med kyrkan om den nya handboken.
Jag menar att deltagande i media hör till församlingarnas grundläggande uppgifter. Det faller under alla pelare utom gudstjänsten, och förstås alldeles särskilt under uppgiften att undervisa. Hur menar jag? Jag menar att vi har kommit till en situation i Sverige att den största organisationen i landet, med miljoner medlemmar och oerhörda rikedomar (kyrkan är rikare idag än den var för femtio år sedan), som förvaltar lära och byggnader och immateriell kultur som är äldre än landet Sverige, i stort sett lämnas ogranskad i offentligheten.
I vår granskning kommer människor till tals, som vågat berätta om sin situation men som inte vill använda sitt namn offentligt. På olika sätt har många naturligtvis talat på ett annat sätt inåt församlingen, med sin arbetsgivare eller vilken relation man nu står i till församlingen. När någon påkallar missförhållanden kallas det för att den blåser i en visselpipa. Det är en så modig handling just därför att kritiken inte kan komma fram på något annat sätt.
När mediedrevet går upprepas en dramaturgi och intensiteten upplevs som väldigt stark, fast nyhetströskeln egentligen sänks rejält. Ester Pollack forskar i journalistik och förklarar hur man ser på mediala skandaler inom forskningen.
Posk följer händelserna i Visby. Ordförande Hans-Olof Andrén berättar att man tar situationen på allvar och att man har erbjudit lokalföreningen hjälp från riksnivå.
Weronica Holmqvist-Barckman är fackligt förtroendevald för förbundet Vision i Visby stift. Hon säger att hon är trött. Facken har kämpat så länge, säger hon, och hon kan bekräfta bilden som ges i granskningen av Visby domkyrkoförsamling som Dagen publicerade i torsdags (30/4).
Det är påskmorgon. Allt är annorlunda. Jesus själv har klätt av sig sina linnebindor. Hans närmaste känner inte igen honom. Två gånger blir den gråtande kvinnan vid graven tilltalad av vad hon tror är en främling. Inte förrän han uttalar hennes eget namn känner hon igen honom.